Allt du behöver veta om webbutveckling

Vad är webbutveckling?

Kortfattat är webbutveckling processen att skapa, bygga och underhålla webbplatser och webbapplikationer. Det omfattar allt från att skriva kod för att bygga strukturen och designen till att hantera databaser och säkerställa att webbplatsen fungerar smidigt.

Webbutveckling delas ofta in i tre huvudsakliga delar: front-end, back-end samt fullstack, som kombinerar båda delarna.

I detta blogginlägg kommer vi att gå igenom de olika delarna av webbutveckling, såsom front-end, back-end och de verktyg som används.

Vi kommer även att förklara hur hela webbutvecklingsprocessen kan fungera, från planering och design till utveckling och underhåll, samt lyfta viktiga faktorer som säkerhet, prestanda och hur vi tror att webbutveckling kommer att fungera i framtiden.

Vad är skillnaden mellan front-end, back-end och fullstack webbutvecklare?

Tre begrepp som man måste känna till och kunna urskilja är front-end, back-end och fullstack.

Vad innebär front-end-utveckling?

Front-end-utveckling handlar om att skapa den del av en webbplats eller webbapplikation som användaren ser och interagerar med. Det är gränssnittet som översätter design till fungerande element, såsom menyer, knappar, formulär och visuella komponenter.

Front-end är byggt genom tre huvudsakliga tekniker:

• HTML, som definierar sidans struktur och innehåll.
• CSS, som hanterar sidans utseende genom att styra layout, färger, typsnitt och responsivitet.
• JavaScript, som tillför interaktivitet och dynamiska funktioner som dropdown-menyer, animeringar och live-uppdateringar av innehåll.

Det finns kurser som lär ut HTML, CSS och JavaScript.

Ett exempel på hur dessa tekniker samverkar är en kontaktsida:

1. HTML skapar formuläret med fält för namn, e-post och meddelande.
2. CSS gör formuläret estetiskt tilltalande och anpassar det till olika skärmstorlekar.
3. JavaScript hanterar valideringen av att fälten fyllts i korrekt och ger direkt feedback till användaren utan att sidan behöver laddas om.

Tillsammans formar dessa komponenter användarens upplevelse och är avgörande för att skapa snabba, snygga och användarvänliga webbgränssnitt.

Vad innebär back-end-utveckling?

Back-end-utveckling handlar om den del av webbplatsen eller webbapplikationen som inte syns för användaren men som hanterar all logik, databehandling och serverkommunikation.

Det är “motorn” bakom applikationen som säkerställer att data lagras, hämtas och skickas på ett effektivt sätt.

Back-end hanterar användarförfrågningar, bearbetar information och levererar resultat till front-end för att visas för användaren. Grundläggande behörighet är nödvändig för att kunna lära sig dessa back-end-teknologier.

Back-end byggs med programmeringsspråk och ramverk som PHP, Python, Node.js och Java, vilka används för att skriva serverlogik. Dessa språk används för att skapa API:er, hantera autentisering, beräkningar och bearbeta formulärdata.

Databaser spelar också en central roll i back-end-utvecklingen, där data lagras och hanteras. Det finns två huvudsakliga typer av databaser:

• SQL-databaser (strukturerade databaser): Exempelvis MySQL, PostgreSQL och MariaDB. Dessa använder strukturerade tabeller och är utmärkta för relationell data, till exempel kundregister eller produktkataloger.
• NoSQL-databaser (icke-relationella databaser): Exempelvis MongoDB och Cassandra. Dessa databaser är flexibla och används ofta för stora, ostrukturerade datamängder, till exempel realtidsdata i sociala medier eller loggar från IoT-enheter.

Vad innebär fullstack-utveckling?

Fullstack-utveckling innebär att arbeta med både front-end (den del av webbplatsen som användaren ser och interagerar med) och back-end (den bakomliggande logiken och databehandlingen på servern).

En fullstack-utvecklare har kompetens att hantera hela utvecklingsprocessen, från att bygga användargränssnittet och designa responsiva webbsidor med HTML, CSS och JavaScript, till att skapa och underhålla serverlogik med språk som Python, PHP eller Node.js och hantera databaser som MySQL eller MongoDB.

Den största fördelen med fullstack-utveckling är att det möjliggör smidigare arbetsflöden, eftersom en fullstack-utvecklare kan bygga både de visuella elementen och den tekniska infrastrukturen utan att behöva fördela arbetet mellan flera roller.

Till exempel kan en fullstack-utvecklare bygga ett helt bokningssystem: front-end-delen ansvarar för att visa kalendern och bokningsformuläret för användaren, medan back-end-delen hanterar själva bokningsförfrågan, kontrollerar tillgängligheten i databasen och sparar bokningsuppgifterna.

Med andra ord innebär fullstack-utveckling att kunna förstå och hantera både presentationen och funktionaliteten hos en applikation, vilket bidrar till en mer integrerad utvecklingsprocess och bättre helhetslösningar.

Vanliga verktyg och språk inom webbutveckling

För att skapa moderna och effektiva webbplatser används en mängd verktyg, ramverk och programmeringsspråk som förenklar och effektiviserar utvecklingsprocessen. Här är en överblick över några av de viktigaste och mest använda verktygen inom webbutveckling:

Kodningsmiljöer och textredigerare

Kodningsmiljöer och textredigerare är verktyg som utvecklare använder för att skriva och redigera kod. Idag är de en grundläggande del av webbutvecklingsprocessen och hjälper till att skapa, strukturera och felsöka koden på ett effektivt sätt.

En textredigerare är ett program som låter utvecklare skriva och redigera textfiler som innehåller kod. Det är ofta en “lättviktig” lösning utan för många inbyggda funktioner.

En kodningsmiljö (även kallad IDE – Integrated Development Environment) är en mer avancerad version som kombinerar en textredigerare med ytterligare funktioner som felsökning, versionskontroll, kodkomplettering och projektöversikt.

Visual Studio Code är ett exempel på en sådan miljö som stödjer plugins och integrerade terminaler för att effektivisera utvecklingen.

Skillnaden mellan en enkel textredigerare och en fullständig kodningsmiljö ligger alltså i graden av funktionalitet: textredigeraren fokuserar på att låta dig skriva kod, medan kodningsmiljön erbjuder verktyg som hjälper till att hantera hela projektet från början till slut.

Att välja rätt verktyg beror ofta på utvecklarens behov och projektets komplexitet – i mindre projekt kan en enkel textredigerare vara tillräcklig, medan större projekt ofta kräver en fullskalig kodningsmiljö för bättre översikt och effektivitet.

Exempel på textredigerare:

• Visual Studio Code: En kraftfull och populär textredigerare med stöd för plugins, som förenklar allt från syntaxmarkering till felsökning.

• Sublime Text: En snabb och lättviktig textredigerare som uppskattas för sin enkelhet och snabbhet, särskilt vid hantering av stora filer och projekt.

• Atom: Atom är en open-source textredigerare utvecklad av GitHub, designad för programmerare och webbutvecklare. Den kallas ofta för en “hackable text editor for the 21st century” på grund av dess stora anpassningsbarhet och stöd för plugins och teman.

Atom är byggd med webbaserade tekniker som HTML, CSS och JavaScript, vilket gör den lätt att modifiera efter egna behov.

• Notepad++: Notepad++ är en kraftfull och lättviktig textredigerare för Windows som är speciellt framtagen för programmering och kodredigering. Den är känd för sin enkelhet, snabbhet och breda stöd för olika programmeringsspråk.

Notepad++ är open-source och gratis att använda, vilket gör den till ett populärt verktyg bland både nybörjare och erfarna utvecklare.

• IntelliJ IDEA: IntelliJ IDEA är en kraftfull och populär Integrated Development Environment (IDE) utvecklad av JetBrains. Den är särskilt känd för sin omfattande support för Java-utveckling, men stöder även många andra språk som Kotlin, Python, JavaScript, SQL, och fler.

IntelliJ IDEA är uppskattad av utvecklare för sitt smarta kodstöd, kraftfulla verktyg och sömlösa integration med versioneringssystem som Git.

Ramverk för Front-End och CSS

Ett front-end-ramverk är en samling fördefinierade verktyg, komponenter och strukturer som hjälper utvecklare att bygga användargränssnitt på ett mer effektivt och organiserat sätt.

Ramverken förenklar hanteringen av design, layout och interaktiva element genom att erbjuda färdiga lösningar för vanliga funktioner. Här är några av de mest populära front-end-ramverken:

• React: Ett JavaScript-bibliotek som används för att bygga dynamiska och komponentbaserade gränssnitt. Populärt för sin flexibilitet och stora community.
• Vue.js: Ett progressivt JavaScript-ramverk som kombinerar enkelheten hos traditionell utveckling med moderna funktioner som komponentbaserad struktur.
• Angular: Ett omfattande ramverk från Google som används för att bygga skalbara webbapplikationer med avancerad funktionalitet och struktur.

Ramverk för Back-End

Back-end-ramverk är verktyg som hjälper utvecklare att skapa serverlogik, hantera databasanslutningar och bygga API:er på ett strukturerat och effektivt sätt.

Dessa ramverk innehåller färdiga funktioner för vanliga uppgifter som routing, autentisering och datahantering, vilket minskar mängden kod som måste skrivas manuellt. Här är några av de mest populära back-end-ramverken:

• Express.js: Ett minimalistiskt ramverk för Node.js som används för att bygga snabba och flexibla API:er och serverapplikationer.
• Django: Ett Python-baserat ramverk som följer principen ”batteries included” och erbjuder en komplett lösning för att bygga säkra och robusta applikationer snabbt.
• Laravel: Ett PHP-ramverk som är känt för sin eleganta syntax och sina inbyggda funktioner för hantering av databaser, autentisering och API:er.

CMS-system

Ett CMS (Content Management System) är en programvara som används för att skapa, hantera och publicera digitalt innehåll, främst för webbplatser. Det gör det möjligt för användare att uppdatera och ändra innehåll utan att behöva skriva kod. Detta gör det till en populär lösning för både företag och privatpersoner.

Ett CMS innehåller ofta funktioner för att hantera sidor, blogginlägg, media och användare. Här är några av de mest använda CMS-systemen:

• WordPress: Det mest använda CMS-systemet, känt för sin användarvänlighet och flexibilitet. Används för allt från bloggar till företagswebbplatser och e-handel.
• Joomla: Ett CMS som liknar WordPress men erbjuder mer avancerade alternativ för användarhantering och strukturering av innehåll.
• Drupal: Ett kraftfullt CMS som används för stora och komplexa webbplatser med behov av hög säkerhet och skräddarsydd funktionalitet.
• Umbraco:
• Hubspot:

Webbutvecklingens byggstenar och programmering

1. Hosting och Domäner

Vad är webbhotell?

Ett webbhotell är en tjänst som gör det möjligt att lagra och tillgängliggöra en webbplats på internet.

När en användare besöker en webbplats skickas förfrågningar till webbhotellets server, som skickar tillbaka webbplatsens filer (HTML, bilder, databaser m.m.) till användarens webbläsare.

Skillnaden mellan delad hosting, VPS och moln-hosting

• Delad hosting: Flera webbplatser delar på samma server och resurser (CPU, RAM). Det är ett billigt alternativ, men prestandan kan påverkas av andra användare.
• VPS (Virtual Private Server): En virtuell server som simulerar en egen servermiljö, trots att flera användare delar samma fysiska server. Det ger mer kontroll och bättre prestanda än vad delad hosting oftast är kapabel till.
• Moln-hosting: Här distribueras resurser över flera servrar i molnet, vilket ger hög skalbarhet och pålitlighet. Om en server går ner, kan andra servrar ta över utan avbrott.

HTTP/HTTPS

HTTP och HTTPS är olika versioner av ett protokoll som överför data mellan en server och en webbläsare.

HTTP (HyperText Transfer Protocol)

Det standardprotokoll som används för att överföra data mellan en webbserver och en webbläsare. HTTP skickar data i klartext, vilket innebär att den är sårbar för avlyssning.

HTTPS (HyperText Transfer Protocol Secure)

En säkrare version av HTTP som krypterar data med hjälp av ett SSL/TLS-certifikat. Detta skyddar dataöverföringar och säkerställer att information som skickas mellan användaren och webbplatsen inte kan avlyssnas av tredje part.

Ett SSL-certifikat är också en viktig faktor för sökmotoroptimering (SEO), eftersom sökmotorer som Google prioriterar säkra webbplatser.

API:er

Vad är ett API och varför är det viktigt?

Ett API (Application Programming Interface) är en uppsättning regler som gör det möjligt för olika system att kommunicera med varandra. Genom ett API kan en webbplats eller applikation hämta, skicka eller uppdatera data från andra tjänster utan att användaren märker det.

Till exempel kan ett företag använda ett Google Maps-API för att visa deras adress på deras hemsida.

API:er gör det möjligt att integrera externa funktioner och tjänster, vilket sparar tid och förbättrar funktionaliteten och användarvänligheten.

Exempel på när API kan användas:

• Betallösningar: Många e-handelswebbplatser använder API:er för att integrera betalningstjänster som Stripe, Klarna eller PayPal.
• Kartfunktioner: Google Maps API används ofta för att visa interaktiva kartor direkt på en webbplats.
• Sociala medier: API:er från Facebook och Instagram gör det möjligt att visa sociala medieflöden eller logga in med sociala konton.

API:er gör det alltså enkelt att förbättra användarupplevelsen genom att lägga till externa funktioner utan att behöva bygga allt från grunden.

Webbutvecklingsprocessen och utbildning

1. Planering och Strukturering

Innan utvecklingsarbetet börjar behövs en tydlig plan för att definiera mål, krav och funktioner. Detta inkluderar bland annat att skapa wireframes och prototyper, analysera målgruppen och fastställa tekniska specifikationer.

• Skapa wireframes och prototyper:- Wireframe: En enkel, skissartad layout som visar placeringen av element som menyer, bilder och knappar utan att fokusera på detaljer som färger och typsnitt.
• Prototyp: En mer detaljerad och interaktiv version av wireframen som visar hur användarupplevelsen ska fungera och kan testas för tidig feedback.

Syftet är att visualisera strukturen och flödet på webbplatsen innan kodningen börjar, vilket minskar risken för omfattande ändringar längre fram.

2. Design och UX/UI

Detta steg fokuserar på att skapa en visuellt tilltalande och användarvänlig design.

• UX (User Experience) och UI (User Interface) handlar om hur sidan ser ut, fungerar och upplevs av användaren. UX fokuserar på den övergripande användarupplevelsen genom att skapa en logisk, enkel och smidig navigering som uppfyller användarens behov och förväntningar, samt att se till att sidan är tillgänglighetsanpassad. UI handlar däremot om den visuella designen och de grafiska elementen, såsom färgval, typografi och ikoner, som bidrar till ett tilltalande och intuitivt gränssnitt.
• Anpassningar för tillgänglighet (WCAG-riktlinjer) säkerställer att webbplatsen kan användas av personer med olika funktionsvariationer, exempelvis genom tydlig textkontrast, stöd för skärmläsare och navigering via tangentbord.

3. Utveckling och kodning

I detta steg går projektet från design till faktisk kod.

• Att gå från design till kod:- Front-end-utveckling: Implementering av gränssnittet med HTML, CSS och JavaScript för att skapa struktur, stil och interaktivitet.
• Back-end-utveckling: Skapande av serverlogik, databasanslutningar och API:er för att hantera data och funktioner på serversidan.

Här används ramverk och verktyg för att effektivisera kodningen, exempelvis React för front-end och Django för back-end.

4. Testning och Felsökning

Testning är en kritisk del av webbutvecklingsprocessen för att säkerställa att allt fungerar som det ska innan lansering.

• Verktyg för buggranskning och kvalitetskontroll:- Manuell testning: Kontroll av att funktioner och sidor fungerar korrekt, både på desktop och mobil.
• Automatiserad testning: Verktyg som Selenium och Jest kan automatisera testskript för att simulera användarinteraktioner och upptäcka buggar snabbare.
• Cross-browser-testning: Säkerställer att webbplatsen fungerar korrekt i olika webbläsare (Chrome, Safari, Firefox m.fl.).

Testningen inkluderar också säkerhetstester för att identifiera sårbarheter som SQL-injektioner eller XSS-attacker.

5. Lansering och Underhåll

Efter att testningen är klar och eventuella problem har åtgärdats är webbplatsen redo att gå live. Studenter får stöd och resurser under lanserings- och underhållsfasen för att säkerställa en smidig process. Live-sättning kan alltid se lite annorlunda ut, men för oss ser den ofta ut ungefär så här:

• Kontrollera att alla interna och externa länkar fungerar.
• Säkerställ att webbplatsen är mobilanpassad och har snabb laddningstid.
• Verifiera att säkerhetsåtgärder, som SSL-certifikat, är på plats.
• Genomför en SEO-genomgång (metadata, alt-texter, URL-struktur m.m.) för att optimera synligheten i sökmotorer.
• Regelbundet underhåll för att säkerställa funktion och säkerhet:
• Uppdatering av plugins, teman och ramverk för att undvika sårbarheter.
• Säkerhetskopiering av webbplatsen för att snabbt kunna återställa den vid problem.
• Övervakning av prestanda och användarstatistik för att identifiera eventuella förbättringsmöjligheter.

Viktiga riktlinjer inom webbutveckling

För att skapa en framgångsrik webbplats krävs att man följer riktlinjer som förbättrar användarupplevelsen, optimerar prestandan och gör webbplatsen tillgänglig för alla användare. Utbildningen täcker dessa aspekter genom att ge studenter praktiska och teoretiska färdigheter, samt möjligheter till samarbeten med näringslivet och lärande i arbete. Här är några av de viktigaste principerna inom modern webbutveckling:

1. Responsiv design: Anpassning för alla skärmstorlekar

Responsiv design innebär att webbplatsens layout och innehåll automatiskt anpassar sig för att fungera bra på olika enheter och skärmstorlekar, från mobiltelefoner och surfplattor till datorer.

Tekniker för responsiv design:

• • Flexbox och CSS Grid för flexibel layout.
  • Media queries i CSS för att definiera specifika regler för olika skärmstorlekar.

Fördelar:

• • Bättre användarupplevelse oavsett enhet.
  • Viktigt för SEO, eftersom sökmotorer som Google prioriterar mobilvänliga webbplatser.

2. Prestandaoptimering

Prestandaoptimering handlar om att minska laddningstider och förbättra webbplatsens responsivitet för att hålla besökarna kvar och undvika avbrott.

Minifiering av kod:

• • Komprimering av HTML-, CSS- och JavaScript-filer för att minska filstorleken och snabba upp laddningen.

Caching:

• • Genom att cachelagra statiska resurser på användarens enhet behöver inte hela sidan laddas om varje gång den besöks.

Lazy Loading:

• • Laddar bilder och media endast när de visas i användarens vy, vilket minskar den initiala laddningstiden.

Bildoptimering:

• • Komprimera bilder och använd moderna format som WebP för att minska filstorlekar utan att förlora kvalitet.

3. Tillgänglighet (Accessibility)

Tillgänglighet handlar om att säkerställa att webbplatsen kan användas av alla, inklusive personer med funktionsnedsättningar. Här är WCAG-riktlinjerna (Web Content Accessibility Guidelines) en global standard för inkluderande webbutveckling.

Exempel på WCAG-principer:

• • Textalternativ för bilder (alt-texter) för att beskriva bilder för skärmläsare.
  • Tillräcklig färgkontrast mellan text och bakgrund för att göra innehållet läsbart för personer med nedsatt syn.
  • Tangentbordsnavigering: Användare ska kunna navigera och interagera med webbplatsen utan mus.

Fördelar:

• • Förbättrar användarupplevelsen för alla användare.
  • Bidrar till bättre SEO, eftersom sökmotorer belönar webbplatser med tydlig struktur och beskrivande innehåll.

4. SEO-faktorer (Sökmotoroptimering)

Teknisk SEO är en viktig del av webbutvecklingen och handlar om att förbättra webbplatsens struktur och innehåll för att synas bättre i sökresultaten.

Viktiga SEO-aspekter:

• • URL-struktur: Korta och beskrivande URL:er som innehåller relevanta sökord.
  • Laddningstid: Webbplatser som laddar snabbt rankas högre av sökmotorer.
  • Meta-data: Optimerade titel- och meta-beskrivningar som informerar både användare och sökmotorer om sidans innehåll.
  • Alt-texter för bilder som beskriver innehållet och förbättrar synligheten i bildsökningar.
  • Sitemaps och robots.txt: Hjälper sökmotorer att förstå vilka sidor som ska indexeras och vilka som ska ignoreras.

Framtidens webbutveckling

Webbutvecklingen fortsätter att utvecklas snabbt och påverkas av ny teknik, förändrade användarbeteenden och ökade krav på snabbhet, säkerhet och användarupplevelse. Här är en överblick av de viktigaste trenderna och teknologierna som formar framtidens webbutveckling:

1. Trender och Teknologier

AI-genererade webbplatser

• Vad det är: Användning av artificiell intelligens (AI) för att automatisera skapandet av webbplatser baserat på användardata och preferenser.
• Exempel: Verktyg som kan föreslå layouter, generera innehåll och optimera design i realtid baserat på användarbeteende.
• Fördelar:
  • Minskar utvecklingstiden genom att automatisera repetitiva uppgifter.
  • Anpassar webbplatsens innehåll för att ge en personlig användarupplevelse.

Progressive Web Apps (PWA)

• Vad det är: En webblösning som kombinerar det bästa från webbplatser och mobilappar. PWA:er kan installeras på mobilen och fungera offline, precis som appar.
• Fördelar:
  • Snabbare laddningstider och bättre prestanda.
  • Ingen nedladdning från en appbutik krävs – användare kan ”installera” webbplatsen direkt från webbläsaren.
• Användningsområde: E-handel, nyhetsplattformar och tjänster som kräver offline-stöd.

Headless CMS

• Vad det är: Ett innehållshanteringssystem där backend och frontend är separerade, vilket gör att innehållet kan visas på olika plattformar via API:er.
• Fördelar:
  • Flexibilitet att använda olika front-end-tekniker som React eller Vue.js.
  • Bättre prestanda och möjligheten att återanvända innehåll på flera plattformar som webbplatser, appar och smarta enheter.
• Exempel på headless CMS: Contentful, Strapi, Sanity.

2. Utvecklingen av Web3 och Decentraliserade Applikationer (dApps)

Web3 – Nästa generations internet

Web3 är ett koncept som syftar till ett mer decentraliserat internet där användarna har större kontroll över sina data och tillgångar genom blockchain-teknologi.

• Nyckelfunktioner i Web3:
  • Decentralisering: Data lagras inte på centrala servrar utan distribueras via blockchain-nätverk.
  • Token-baserad ekonomi: Användare kan äga och handla digitala tillgångar som NFTs och kryptovalutor.
  • Ökad integritet: Användare har större kontroll över sin data och identitet.

Decentraliserade Applikationer (dApps)

• Vad det är: Applikationer som körs på ett decentraliserat nätverk snarare än på en central server.
• Exempel: Kryptovaluta-plånböcker, DeFi-applikationer (decentraliserad finans) och spel där användare äger sina tillgångar.
• Fördelar:
  • Ingen enskild aktör kan kontrollera eller stänga ner applikationen.
  • Transparens genom att all data och transaktioner är synliga på blockchain.

Sammanfattning

Framtidens webbutveckling kommer att präglas av ökad automation, bättre prestanda och decentralisering. Med AI-genererade webbplatser och Progressive Web Apps kan användarupplevelsen bli mer personaliserad och tillgänglig.

Headless CMS möjliggör smidigare innehållshantering på flera enheter, medan Web3 och decentraliserade applikationer öppnar för ett mer användarcentrerat och transparent internet.

Utvecklare behöver vara uppdaterade om dessa trender för att skapa framtidssäkra och konkurrenskraftiga lösningar.